Skrivarglädje

Ibland kan det bli så att något som börjar som en kul grej blir till ett tvång och att säga nej är något jag har jätte svårt att göra.
Att säga nej ger mig dåligt samvete och när jag inte säger nej grämer jag mig för att jag inte sa nej och så mår jag skit för det.
De gånger jag säger nej så brukar det ju gå bra, det är ingen som har halshuggit mig....än :/

Jag tycker t.ex att det är jättekul att skriva sångtexter till olika tillställningar, men när det tas för givet av mig så tar det bort den där riktiga skrivarglädjen.
Jag tror inte att någon riktigt förstår hur mycket tid jag lägger ner på en text. Det är inte så att jag bara sätter mig ner och skriver rakt upp och ner. Jag funderar hela tiden, dag som natt. Jag vaknar på nätter av att jag kommer på någon textrad och då måste jag gå upp och skriva ner på papper vad jag kom på.
Det låter som jag tycker att det är betungande och att jag hellre skulle slippa men det är inte så jag menar. Det är så himla kul att få uppskattning för det jag skrivit, och det ger mig så mycket tillbaka när jag ser glädjen och ibland en tår i ögonen på den sången är till. Jag vill att folk ska vet hur mycket tid jag lägger ner för att få den personen som texten handlar om att känna igen sig och känna sig viktigt.
Jag håller på med en text nu och jag lovar att det kommer bli många fler framöver för jag tycker det är så attans kul så jag kan inte låta bli.

Puss och kram och nyp i baken!!