Tur att vi blev som vi blev...

Läste Melleruds Nyheter idag och började fundera på hur min generation och generationer före mig har kunnat bli så bra som vi ändå blivit. Visst är det vissa som det gått mindre bra för men i stort är ju alla helt ok.

Det ska nu starta en studiecirkel för föräldrar och vuxna som har tonåringar i sin närhet. Vad jag förstår (kan ha fattat fel) så ska man utgå från en bok som heter Älskade förbannade tonåring. "Den kan vara bra att gå så man är förberedd på eventuella tonårsproblem" "Det kan vara ett bra verktyg att ha med sig, hur man kan agera och prata" är vad kursen ska ge.
Detta är säkert JÄTTEBRA men det får mig att gå igång. Jag blir irriterad för jag tycker att man skapar problem som man kanske inte ens hade reagerat på. Jag tror att man kan förstora upp saker, skapa en höna av en fjäder. Att man hela tiden analyserar sina ungdomar för att inte missa något, för att inte vara en dålig förälder, och misslyckas man får man dåligt samvete. Fast det kan säkert vara bra för många och jag ser verkligen inte ner på de som tycker att det är bra och som kommer att gå kursen.

Jag har själv två tonåringar och det är väl inte alltid lätt men jag tror ändå att  genom att vara närvarande, prata MED och lyssna PÅ dem samt "bollat" med vänner, föräldrar och svärföräldrar så har jag och min man fixat detta ganska bra UTAN någon "handbok" 

Puss och kram och nyp i baken!!

Vad ser ni systrar?

På min semester rensade jag bort all skit som bara låg och tog plats och när man börjar rota så hittar man saker man glömt bort att man hade. En av dessa saker var en pärm från när jag gick på gymnasiet och läste till undersköterska, detta var mellan åren 1988-1990. Bland dessa papper som satt i pärmen hittade jag en text som vi använde vid en redovisning och jag blev lika rörd när jag läste den nu som jag blev då. Det stod så här;

På en långvårdsavdelning på ett sjukhus i Skottland fanns en gammal dam. Hon såg inte ut att intressera sig för omgivningen utan satt bara och stirrade ut genom fönstret. Efter hennes död hittades denna dikt bland hennes papper.

Vad ser ni systrar?
Vad ser ni systrar, vad ser ni, säg?
Tänker ni inom er när ni tittar på mig:
En knarrig gammal gumma, inte särskilt kvick.
Osäker om vanor, med frånvarande blick.
Som spiller ut maten och inte ger svar,
när ni muttrar om henne som aldrig blir klar.
Som inte ser ut att märka vad ni gör,
och ständigt tappar käppen och inte ser sig för.
Som viljelöst låter er göra hur ni vill,
med matning och tvättning och slit som hör till.

Är det så ni tänker när ni ser mig, säg?
Öppna ögonen systrar, titta närmare på mig!
Jag ska tala om vem jag är, som sitter här så still
som gör vad ni ber mig och äter när ni vill.

Jag är ett 10-års barn med en far och en mor,
som älskar mig och min syster och min bror.
En 16-års flicka smäcker och grann,
med drömmar att snart få möta en man.
En brud, nästan 20, mitt hjärta slår en volt,
vid minnen av löften jag givit och håll´t.
Vid 25, ännu har jag egna små,
som behöver mig i hemmets lugna vrå.
En kvinna på 30, mina barn växer fort,
och hjälper varandra i smått och i stort.
Vid 40 är de alla vuxna och flyger ut,
men maken är kvar och glädjen är ej slut.
Vid 50 kommer barnbarn och fyller vår dag,
åter har vi småttingar, min make och jag.
Mörka dagar faller över mig, min make är död.
Jag går mot en framtid i ensamhet och nöd.
De mina har nog att ordna med sitt,
men minnen av åren och kärleken är mitt.

Naturen är grym när man är gammal och krokig,
får en att verka en aning tokig.
Nu är jag bara en gammal kvinna,
som sett krafterna tyna och charmen försvinna.
Men inuti denna gamla kropp bor ännu en flicka.
Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta,
jag minns min glädje, jag minns min smärta,
och jag lever om mitt liv på nytt.
Jag tänker på åren, de allt för få som flytt,
och accepterar kalla fakta, att ingen kan bestå.
Om NI ÖPPNAR ERA ÖGON, systrar, så ser ni ej
bara en knarrig gumma. KOM NÄRMARE, se MIG!

Blocket vs Facebook

Hur kommer det sig att det är ok att vara ute på nätet och läsa Aftonbladet eller kolla Blocket, men facebook det är illa. De som klagar och gnäller är de som inte har fb men de har jävligt bra koll på vilken skit det är. Hade en liten diskussion med några anti-fb:are och jag menar att det spelar liksom ingen roll hur illa du tycker om fb, den finns och det är bara att gilla läget!! Sedan kan jag väl tycka att vissa är mer frispråkiga än vad som ryms inom min ram för vad man delger eller anklagar andra för.
Jag har även reflekterat över vilka reaktioner jag fått när jag talat om att jag börjat blogga. De som är lite äldre, och med lite äldre menar jag 35+, har en lite nedvärderande ton; men bloggar du? vad skriver du om då? De yngre, alltså  de < 35 år, säger med ett positivt tonfall; nej men vad kul, vad skriver du då om?
Funderar på att nästa gång de pratar om vad de sett för tv-program ska jag fråga; men, har du tv? :/ Nej nu ska jag vara ärlig, det finns faktiskt de som är lite äldre (de flesta faktiskt) som är positivt inställda till både fb och bloggande.
Oj vilket negativt inlägg det blev idag då, men jag kände mig lite stött....nej det gjorde jag inte, jag var pissesur men nu har jag fått avreagera mig och lovar att nästa inlägg ska gå i den positiva andan :)

Puss och kram och nyp i baken!!

                                                                    Hallersbyn

Hur mycket kan man egentligen älska sina barn? När mina söner är ledsna är jag ledsen med dem, när de är besvikna är jag besviken med dem och när de är lyckliga är min lycka total.

                                          Andreas och Joakim, jag älskar er över allt annat!

Kommunikation!!

När en kommunikation går fel kan man bli jävligt stött eller man kan få sig ett gott skratt och ett gott skratt var precis vad jag fick mig i veckan. När man kommunicerar med någon öga mot öga så tolkar man ju inte bara det personen säger utan man kollar även in kroppsspråk och blickar. Jag satt i telefonrådgivningen på jobbet här i veckan och det ringer en gammal människa. Personen i fråga har plötsligt fått ont till vänster i ryggen, smärtan strålar fram i bröstet, och personen har svårt att andas. Min tanke är: ska jag ringa ambulans eller ska jag be personen komma direkt till oss. Personen vill inte att jag ringer ambulans utan lovar att komma direkt. Efteråt frågar jag läkaren om det var några EKG-förändringar varpå läkaren tittar frågande på mig och säger; Men det var inget hjärta, personen hade ont i knät. Vad i samtalet var det jag inte förstod?? Ska kanske byta jobb till något där kommunikationen inte är så viktig. Samtidigt var det ju tur att det inte var tvärt om, att personen sa sig ha ont i knät och det i själva verket var bröstsmärta.

                                                                    En liten höstbild!                                                      
Puss och kram och nyp i baken!

Migrän - med eller utan "aurora"

Aura ska det så klart vara...PUCKO!

Har du någon gång haft migrän? DET HAR JAG! senast i dag. När jag börjar gäspa hejdlöst eller när mitt synfält delvis försvinner DÅ vet jag att det är på G. Då är det bara att proppa i sig ett par tabletter, för tillfället är det Voltaren och Alvedon som gäller, om jag inte har någon Almogran hemma vill säga. Sedan är det ett mörklagt, kallt rum och TYSTNAD som gäller!! Att jobba är inte att "tanka på"........det gör vi på st1 ;)
Tyvärr har jag överfört detta till en av mina söner, hade ju varit bättre att han hade ärvt något trevligare som................aj då, kommer inte på något :-s

Maria Montasami´s "aurora" är ju sjukt dåligt, undrar om hon är så otroligt dum in real life?? 
...å gott folk, migrän kan man få av Aurora!! Ni som inte vet vad Aurora är så är det ett FRUKTANSVÄRT äckligt sött rött vin, som hos oss går under namnet A-lagsvin.

På tal om Voltaren.........denna är inte rumsren och såååå dålig:
Samen ska ut och se till sina renar när han ser en av sina arbetare sätta på en av renarna.
- Vad håller du på med frågar han?
- Jag var hos läkaren för min onda rygg och fick ett gult papper där det stod att jag skulle vålta ren :///

Jag varnade er och sa att den var dålig ;)
Puss och kram och nyp i baken!!

Kladdig chokladkaka med cocostäcke

Eftersom det blev ett så tråkigt inlägg tidigare kan ni ju få ett recept på en smarrig kaka som kompensation.
Låt er väl smaka!

Kladdig chokladkaka med cocostäcke

4 ägg

6 dl socker

Vispas

8 msk kakao

2 tsk vaniljsocker

3 dl vetemjöl

2 krm salt

175 smält margarin el smör

Blandas med ägg/sockerblandningen. Hälls i väl smord långpanna. Grädda 15-20 min i 175 grader.

Cocostäcke:

75 g margarin el smör

2 dl socker

1 ½ dl grädde

1 dl sirap

1 påse cocos

Kokas i 5 minuter.

Bred cocostäcket på kakan, grädda ytterligare 10 min. Låt kakan svalna innan den skärs upp. Serveras gärna med en klick grädde.

Ingen mening med att fria...

Av någon konstig anledning har jag och gubben fått den här låten på "hôvvet"..............kom igen nu A det svänger ju.......

http://youtu.be/EDJIytHB_CY


Nej, nu tror jag vi skriver om något annat, men om VAD?? Hösten är här och om 4 månader är det Jul....
Hitt på nå´t....nej hitt på nå´t du..........Nej, lika bra att lägga ner för idag.
Ha det bra gott folk.

Puss och kram och nyp i baken!!

En känsla av.......ONT!!

En lördag för ett par veckor sedan var jag och gubben min på kräftskiva. De som ordnade med skivan hade fixat och donat med lekar och tävlingar, däribland brännboll. Jag har alltid sagt att "jag är ingen tävlingsmänniska, jag skiter fullständigt i om jag förlorar. Huvudsaken är inte att vinna utan att delta" BULLSHIT!! När jag stod där och skulle slå så kände jag plötsligt hur det började klia i pannan och hur små horn växte ut. Jag kunde riktigt se hur en rödklädd gubbe med eldgaffel stod på min axel och vrålade "slå nu bollj**** så du kan varva.." och jag fick in en helt ok träff och sprang.........rakt in i en utespelare :-s Asså när väl den där tävlingsinstinkten slagit in så tar man ju i för kung och fosterland vilket betyder att muskler man inte trodde man hade används...... :-/

Ingen kräftskiva utan musik och den var det ungdomarna som stod för. Men säg mig, varför kan inte ungdomar spela en hel låt, från början till slut?? Nej, då sak det bytas..å bytas...å bytas.. så det lät typ såhär;
"Leende guldbuna ögon har jag förälskat mig I natt är jag din i natt är du min och Inte ett moln så långt ögat kan nå inte Var ska vi sova i natt jag har En gång jag seglar i hamn Sommartider hej hej sommartider Nu är det lördag igen och där Fån´t ja en kôrv så Ååå Dagny kom hit och spill ååå..."
Jaja en ä la för gammel för å fattat ;)
Det var i alla fall en jättetrevlig kväll som jag hade gott av i flera dagar, den gav mig en känsla av.........ONT!!

Puss och kram och nyp i baken :)

Lunchdate idag då ;)

Idag ska jag och äldste sonen ha lunchdate på Thai, ska bli såå mysigt.........och sååå gott. Finns nog ingen Thairestaurant som lagar godare mat än den i Mellerud!!!
Puss och kram och nyp i baken :)

Tack K!!!

I dag när jag körde hem från jobbet mötte jag en kursare från sjuksköterskeutbildningen och blev påmind om vad fruktansvärt kul vi hade. När vi började utbildningen blev vi indelade i små grupper. I min grupp var vi 6 st från början men en tjej hoppade av. Vi 5 som var kvar hängde sedan ihop under hela utbildningen. Vi var alla så himla olika, både i ålder  (födda mellan 1967-1988) och vad vi gjort tidigare.

Vi gjorde många grupparbeten tillsammans och när jag säger tillsammans så menar jag TILLSAMMANS. ALLA var delaktiga i ALLT vi gjorde. Tror att många grupper, om inte de flesta, delade upp arbetet bland gruppmedlemmarna som sedan gick hem och gjorde sitt för att sedan träffas och sätta ihop alla delar. Att vi gjorde allt tillsammans styrkte oss och gjorde iaf mig trygg. Samtidigt som jag ibland var så trött på gruppen så jag bara ville spy på dem (och säkert de på mig). Detta nära arbetet gav många livliga, irriterade, roliga och otroligt givande diskussioner...........och väldigt bra arbeten!!

Nu tillbaka till K som jag mötte när jag åkte hem. Vi gjorde nog ALLT på olika sätt. Hon var den där djupgående studenten som skulle "förstå" allt på mikronivå för att vara tillfredsställd. Jag däremot försökte sortera och avgöra vad jag behövde kunna som sjuksköterska (är väl av naturen lat). När vi väl utrett och fått förståelse för hur den andra fungerade hade vi underbara samtal. Vi kunde sitta i timmar och diskutera skolarbete och existentiella ämnen.  K lärde mig att tro på mig själv, att stå för vem jag är och vara nöjd och stolt över den jag är. Hon fick mig att växa som person vilket jag är henne evigt tacksam. Vad jag gav henne under våra samtal "vettefaen"....kanske att inte allt är svar eller vitt, att det finns en gråzon däremellan. Detta gjorde att utbildningen inte bara lärde mig om sjukdomar och omvårdnad utan den lärde mig en massa om mig själv. 

Att läsa till sjuksköterska är något av det roligaste jag gjort och du som går och funderar på att studera, sluta fundera och skicka in ansökningen snarast!

Puss och kram och nyp i baken ;)

Mitt första och kanske sista blogginlägg :/

Hej på er!
Jaha nu var det gjort, har skaffat mig en blogg vilket jag aaaaaldrig skulle göra :/
Vad ska jag skriva om? Vem vill läsa om mina tankar och funderingar? Vem vill jag delge mina tankar och funderingar? Vem skiter inte i vad jag gör och vad jag har ätit till middag?
Vill skriva om mina funderingar och tankar om livet men hur gör jag det utan att lämna ut andra? Tror inte min familj vill att jag skriver om dem och att skriva om jobbet är ju lite vanskligt när man jobbar inom vården.
Jaja, vi får väl se vad det blir av detta. Nu ska jag i alla fulla fall laga middag, pannbiff och potatis står på dagens meny. Sedan blir det kanske lite övningskörning med en av sönerna, hoppas vi går ur bilen som vänner den här gången.
Puss och kram och nyp i baken <3
PS: Höll på att glömma: Ska spela Bingolotto i kväll vilket jag inte gjort på 10 år ;)