En god vän tyckte att jag var dålig på att blogga så jag får väl ta mig i kragen och skriva något då.
Har inte haft tid och lust att skriva på ett tag. Vet inte vad jag ska skriva om. Har egentligen massor att skriva om men allt som snurrar i mina tankar kan jag inte skriva om. När jag läste till sjuksköterska så pratades det mycket om vad som var etiskt rätt, hur mycket man kan lämna ut en annan människa. Det pratades om att inte kränka en människas integritet. Är detta saker som bara gäller i vården eller gäller det i alla sammanhang?! Jag skulle kunna skriva massor om mina barn men vad ger mig rätt att göra det? Jag skulle kunna skriva om mina syskon men vad ger mig rätt att göra det. Jag skulle kunna skriva om mina föräldrar men vad ger mig rätt att göra det? Jag skulle kunna skriva mycket om mina vänner men vad ger mig rätt att göra det? Den enda människa som jag kan skriva öppet om är bara mig själv! Visst kan jag skriva om mina barn, syskon, föräldrar och vänner men inte sådant som är kränkande.
Har fyllt 40 år och hur känns det då?? Jo tack, bra! Firade min födelse med min man och mina söner, mamma och pappa, syskon med familjer och goda vänner. Det var en trevlig kväll och jag tror att alla hade kul. Kvällen fick mig även att åter igen inse hur mycket mina föräldrar betyder för mig. Tack alla ni som var med och gjorde denna dag till en minnesvärd dag.
Som sjuksköterska lugnar och stöttar man patienten på ett professionellt sätt men som privatperson är det något helt annat. Kombinationen dotter och sjuksköterska funkar inte!! Kunskap är inte alltid bra för man tänker ett steg längre, man ser det som andra inte ser och man målar fan på väggen...då är det underbart att ha en vän som H. H är en otroligt duktig ssk som utstrålar lugn samtidigt som hon är handlingskraftig utan att vara burdus.
Har träffat en ssk som inte var direkt sympatisk och hur säger man till denne, en man med en attityd värre än värst, Öhh du mannen, du är säkert jättekompetent men snälla du gå en charmkurs där du lär dig lite om bemötande...inte lätt :/
Skulle ha fika med mig till jobbet idag och dum som jag är så bär det mig emot att KÖPA något och igår kväll när kl var 20.00 hade jag fortfarande inte bestämt mig för vad jag skulle baka. Fick liite panik och började bläddra bland mina recept. Tillslut bestämde jag mig för en marängtårta som jag aldrig bakat tidigare. Tur att man har snälla arbetskamrater som kan agera försökskaniner och jag tror att de gillade den :)
Längtar tills sonen fått körkort så jag slipper hålla mig vaken, sätta mig i en kall bil och hämta honom efter träningen. Nu när han övningskör sitter jag och funderar på varför i herrans namn jag sitter bredvid. Jag har ingen som helst funktion är bara tvungen att sitta där. HAN ÄR REDO att köra själv!!!!
Nej nu får det räcka för idag. Puss och kram och nyp i baken!!
Hahah :D Jag firade min FÖDELSEDAG, inte min födelse med släkt och vänner :DDD
SvaraRaderaJag väntar oxå på hans körkort så jag kan få mig en privatchaufför ;)
RaderaNu blev jag fånigt, gråtigt glad! Tack söta du! I vissa lägen känner sig inte Syster Helena varken speciellt lugn eller kompetent. Roligt att man utstrålar något annat;) Håller med dig om att familjen är viktigast. I alla lägen! Allt annat blir rätt sippt och litet i jämförelse. Kram och tack för att du är du!<3
SvaraRadera