Det ska nu starta en studiecirkel för föräldrar och vuxna som har tonåringar i sin närhet. Vad jag förstår (kan ha fattat fel) så ska man utgå från en bok som heter Älskade förbannade tonåring. "Den kan vara bra att gå så man är förberedd på eventuella tonårsproblem" "Det kan vara ett bra verktyg att ha med sig, hur man kan agera och prata" är vad kursen ska ge.
Detta är säkert JÄTTEBRA men det får mig att gå igång. Jag blir irriterad för jag tycker att man skapar problem som man kanske inte ens hade reagerat på. Jag tror att man kan förstora upp saker, skapa en höna av en fjäder. Att man hela tiden analyserar sina ungdomar för att inte missa något, för att inte vara en dålig förälder, och misslyckas man får man dåligt samvete. Fast det kan säkert vara bra för många och jag ser verkligen inte ner på de som tycker att det är bra och som kommer att gå kursen.
Jag har själv två tonåringar och det är väl inte alltid lätt men jag tror ändå att genom att vara närvarande, prata MED och lyssna PÅ dem samt "bollat" med vänner, föräldrar och svärföräldrar så har jag och min man fixat detta ganska bra UTAN någon "handbok"
Puss och kram och nyp i baken!!
Ja du har lyckats jättebra!!!! Och det är nog för att du är du =)
SvaraRaderaKlart du fixat det bra gumman, är man underbar så är man. Kram//Camilla
SvaraRaderaMera, mera ;)))
SvaraRaderaJaså, du har börjat blogga! Kul!
SvaraRaderaJag har hållt på några år, men är inne i en svacka nu....så min blogg borde heta "Blogga-sällan" =))
Tonåringar ja...med min erfarenhet i bagaget hade det inte hjälpt om jag hade gått aldrig så många kurser! Får man en riktigt strulig tonåring, som vi hade, så är det bara is i magen som gäller...
Jag fick ju prova på att blogga, får väl se hur länge det varar.
SvaraRaderaDet är inte lätt att vara tonårsföräldrar och jag tror att handböcker och kurser kan ge mer frustration, man kan bara försöka göra sitt bästa.